kristindikter

Minnen för alltid fastbrända.
De ljusgula metallskåpen
de långa bänkarna i korridoren
den falska vuxenheten och normalitetstävligen
De ihåliga skratten, tysta viskningarna
glåporden.
Alla mot mig, alla mot mig, alla mot mig
Ingen tog mitt parti.
Den obehagliga kylan som kröp in igenom varenda por,
in till mitt blod och stannade där.
Stelheten i min kropp
de knutna händerna
den kutryggiga gången
Den svarta klumpen i magen
rädslan bubblande i halsen.
Känslan av att alltid vara på sin vakt, ha taggarna utåt.
När som helst kunde någon säga något.
När som helst och varje ord var som ett knivhugg.
Jag hatade er, mer än jag någonsin har hatat något annat.
jag ville bränna ner skolan till grunden.
Fly för mitt liv och aldrig mer komma tillbaka.