För mycket känslor för denna kropp.
Att inte ha någon.
Att vara fri.
Jag gör figurer som förstår mig,
som jag kan titta in i ögonen hur länge som helst.
Jag vill inte tänka på att jag har ett hjärta,
för då kanske det slutar att slå.
Vill inte tänka på att jag ska dö.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar